Dear Nobody
Klockan är mitt i natten o jag kan inte sova, inte för att jag direkt har försökt, men det är så mycket i huvudet. Har gått från blogg till blogg o till slut vet jag inte vart jag hamnade, men det var något som fick mig o börja tänka. Något fick mig o fundera över det som jag förbjudit mig själv att fundera på, men som jag funderar på i smyg ibland ändå.
Varför skjuter jag bort saker som jag tycker är jobbigt? Varför har jag i princip ignorerat det som jag vet är en av orsakerna till att jag mått dåligt inombords under en lång tid? Varför har jag så jävla svårt för sånt som jag tycker är jobbigt, både känslomässigt och fysiskt?
Varför har jag jobbigt att prata med andra om det? Varför har jag jobbigt att prata om det med andra personer som älskar mig, och framför allt så förstår jag inte varför jag har jobbigt att handskas med det inför mig själv?
Jag vill inte prata om det, jag vill inte tänka på det, men ibland tänker jag på det iaf o ibland måste jag få ut det jag känner. Hur hade det varit? Varför hände det mig? Gjorde jag rätt? Det är så många tankar som rör om i huvudet. Jag försöker tänka att det inte är någon fara, jag försöker tänka att jag gjorde rätt o jag försöker tänka att det inte är någon big deal, men det är en big deal och det är något allvarligt. Vi pratar aldrig om det o vad finns det egentligen att prata om. Jag vill inte älta saker o ting, men jag vet innerst inne att jag är en människa som hakar upp mig på saker som jag inte kan förstå. Jag är en riktig grubblare o jag kan grubbla sönder, dock har jag blivit bättre med det där, men de är ändå vad jag är innerst inne.
Jag sköt bort allt o låtsades som att allt var bra o där gick det fel. Efter det blev fokusen istället på något helt annat.
Allt jag känt inombords har jag tryckt bort och istället betett mig på ett oförklarligt sätt. Den personen som betyder fruktansvärt mycket för mig, den personen som funnits vid min sida till hundra procent jämt, den personen jag inte har velat något annat än att älska, den personen har fått ta allt. Det hemska i allt är att jag inte vet vad han känner eller om han någonsin tänker på något sätt som mig. Jag är så rädd att den personen aldrig någonsin kommer att förstå o jag är så rädd att den personen aldrig kommer lita på mig igen.
Ibland kan jag till och med sakna det och ibland blir jag rädd för att det skulle vara försent. Ibland ser jag det framför mig.
Det förde mig närmare dig men lika snabbt sköt jag dig ifrån mig.
Jag kan älta situationen om o om igen i mitt huvud, men bara i smyg. När jag är hemma själv, när vi är ute o går, när jag åker på bussen fram o tillbaka till jobbet.
Hur jag hanterade situationen, det stör jag mig på. En vuxen människa gör inte så. Borde jag pratat med någon? Hade det vart lättare då?
När jag tänker tillbaka minns jag hur jag kände, men jag kan inte se någonstans att jag visat utåt hur det var. Jag kan inte se det någonstans. Det är precis som att jag låtsades som ingenting.
Därav är det inte konstigt om folk inte förstår någonting, det är inte konstigt om folk inte förstår att jag innerst inne mått dåligt. Det är inte konstigt att folk tror att allt är okej. Det är mitt eget fel.
När jag är bredvid honom ibland, om vi ska sova, om han är nära, eller om jag bara tittar på honom så kan känslan komma upp, precis den känslan som jag kände precis just då. När jag skriver det här kommer precis den känslan tillbaka. Det kan komma så fort. Det gör ont i hela bröstet o tårarna börjar rinna.
Jag vet precis vad jag gjorde för fel o den ångesten jag har över det är otrolig. Jag vill inget annat än att det ska vara som det var en gång, som det var innan allt.
Livet är så jävla svårt att förstå sig på. Varför sker vissa saker? Varför? Hur många gånger ställer man sig den frågan? Varför händer saker o ting? Varför tycker man att livet är orättvist ibland?
Jag kommer aldrig förstå.
Jag är rädd att jag ska glömma bort! Jag vill inte glömma bort men samtidigt vill jag inte tänka på det, det känns som att omgivningen skulle tycka att det är konstigt. Varför bryr jag mig ens om omgivningen?
Jag förstår att ingen kan förstå som inte själv har känt som jag känner. Det är väl det som är grejen, jag har känt det. Det räcker för att det ska bli något.
En natt som denna, när jag sitter hamma själv o kommer in på saker som jag bara låter mig tänka på i smyg, önskar jag att du var här. Jag önskar att du var här bredvid mig i sängen o jag önskar att du kunde hålla om mig så som bara du kan. Jag önskar att du var här o klappade på mig o pussade mig i pannan sådär som bara du gör. Jag önskar att du var här och berättade hur mycket du älskar mig, sådär som bara du gör.
Allt har varit spänt mellan oss den senaste tiden, o jag vet att tid ifrån varandra förhoppningsvis stärker oss.
Nu skäms jag nästan sådär igen för att jag skriver ut vad jag känner, men det här är min blogg, o jag skriver i den för mig själv, vilket betyder att jag ska kunna skriva av mig o kunna skriva precis vad jag känner. Jag skriver för att det känns skönt för mig. På något sätt vill jag få ut allt. Jag vill hjälpa mig själv.
Rasmus Karlsson, Jag älskar dig.
Friday I'm in love
Äntligen fredag! Fy farao vad gött!
Nyss hemkommen från jobbet. Halloween i helgen ju så idag har de varit riktig maskerad på jobbet. Jag kom dit som icke utklädd och fick en utskällning direkt. Jag hade dock på mig randigt så Amanda o Maria tyckte att jag skulle passa som mimartist, så jag fick väl gott ställa upp, så sminkad blev jag.
Detta började dock klia på eftermiddagen så jag orkade inte ha kvar det, i ren panik tväddade jag bort det och efteråt kom jag på att jag inte hunnit ta någon bild.
Rebecca var utklädd till döden/liemannen, skitäcklig var hon. Jag satt vid min desk o så kändes de som att någon stod jättenära o stirrade på mig, o när jag vände på huvudet var hon tio cm ifrån mig o jag stirrade rätt in i det där jäkla ansiktet som hon målat på. Jag hoppade ju en meter! Tur att jag inte satt i samtal med kund haha.
Nu ska jag till Amanda o Bex, vi ska mysa ikväll med film o tjejsnack.
Nu ringde Amanda, hon är redan klar på gymmet så vi ska ta sällskap hem till dem.
Hörs imorgon! Nu blir de snabba ryck!
Puss o Kram
Irland, regn, regn, regn
Nyss hemkommen, kollat på TinTin på bio, inte min favorit. Eller den kanske hade vart bra om jag hade gett den en chans. A jag tror nog jag tyckte den var ganska bra egentligen.
Det har regnat som tusan de senaste dagarna i Dublin. Idag har de dock hållt upp, men de tidigare dagarna resulterade i översvämning på flera ställen av stan. De sa att de regnade lika mycket på två dagar som det brukar göra på två månader, tänk er själva.
Maria min teamleader, kunde inte ta sig in till jobbet igår pga av allt regn, utanför hennes hus forsade cirka en meter vatten och nere på hennes parkering skymtade man bara taket på bilarna som stod där. Maria hade dock tur, de bor på bottenplan men deras lägenhet ligger på en liten höjd. En granne till dem, två lägenheter bort, en kvinna på 35 år, hon hade trott att allt var lugnt så hon gick in och la sig och somnade. En ruta krossades av allt vattentryck och in forsade 8 m vatten, hon överlevde inte. Så jäkla hemskt.
Vi har dock klarat oss bra, inte märkt av så mycket. Visst har vi märkt att det har regnat som tuuusan, men inte så att vi har haft problem med översvämning osv.
Ni kan titta på de här länkarna för att få er en liten uppfattning,
http://www.irishtimes.com/newspaper/breaking/2011/1025/breaking4.html
http://www.youtube.com/watch?v=vzLwz37nLiQ&sns=fb
http://www.youtube.com/watch?v=kEiBXG4g9Q4
http://www.youtube.com/watch?v=vzLwz37nLiQ&sns=fb
http://www.youtube.com/watch?v=kEiBXG4g9Q4
Den här helgen som kommer är Kattas sista helg i Dublin, nästa vecka flyttar hon och Stefan hem till Sverige. Det ska inte bli kul.
Jag är själv hemma så vi ska nog hitta på lite bus tillsammans jag o hon, som på den gamla goda tiden.
Halloween är det ju också, så vi får se om vi kanske klär ut oss och går ut på lördag, kan tänkas att det blir så.
Livet utan facebook går förvånansvärt bra, visst saknar jag det vissa stunder, typ som nu när man inte har så mycket annat att göra, men det är ändå skönt måste jag säga. Man hakar upp sig alldeles för mycket på facebook. "Jag såg det på facebook", hur vanligt är inte det?
Nej jag börjar hellre breväxla eller maila, hur mycket roligare är inte det? Mer spänning då man måste vänta på något och man har mycket mer att säga, då man inte hörts på ett tag kanske.
Kommer säkert få abstinens och ångra mig längre fram, men det är så jag känner nu iaf.
Puss och Kram
Här ser ni en övergiven bil, Brookwood Rise, Artane, Dublin
Dublin
helvetet.
Vill inte gnälla, jag hatar o gnälla. Vill inte heller att folk ska tro att jag vill att någon ska tycka synd om mig, för så är det inte heller. Jag vill heller inte att folk ska tro att jag är så långt ner på botten så jag inte vet vad, för så är det inte heller, även fast det känns som att jag är påväg dit. Jag känner att inte mår bra.
Allt är försört o allt känns som det är för sent. Det som skulle bli bra blev inte bra, det blev något fruktansvärt.
Mycket tankar en sån här period i mitt liv. Försöker se ett ljus, men det är svårt.
Jag har tagit ett beslut, jag har tagit bort min facebook. Det känns bäst så.
..
..
Trött o ont i huvudet, det börjar bli rutin att det är såhär lite då o då. Förlåt alla kära läsare att jag är så fruktansvärt kass o inte kan uppdatera den här jävla bloggen kontinuerligt (Majsan).
Hets, hets, hets, stress, stress, stress. Så ser mitt liv ut för tillfället.
Jobbet är ett helvete rent ut sagt. Vi sliter som djur men vem bryr sig?
Jag vet inte vad jag ska ta vägen. Vet inte vad jag vill. Vet inte vad jag känner. Ena dagen är det så, andra dagen är det si.
Jag vet inte vem jag är längre. Jag kan inte skilja på det ena o det andra. Det är mycket babbel här nu märker jag, men det blir så ibland. Idag är en sådan dag. Idag är en sådan dag då känner att jag bara måste skriva ner någoting. Försöka uttrycka mig på något sätt, så jag blir av med det.
Jag orkar inte.
en helt vanlig torsdag
Sitter på jobbet, 15 minuter kvar av min lunch, vad ska man hitta på liksom?
En skön dag idag, även fast det är ganska kallt så lyser iaf solen och det är klarblå himmel. Blir hem direkt efter jobbet o bara va! Gött att de är fredag imorgon!
Imorgon kanske vi ska gå till Livingroom o kolla in matchen mellan Sverige o Finland i fotbollen, dock är ju inte jag så intresserad men jag o Amanda kom överens om att vi kan gå dit för ölens skull.
På lördag blir det en helt vanlig fest. Det är så himla kul för alltid när vi festar här så har vi en anledning, det har iaf vart så det senaste. Det är alltid något, någon fyller år, någon ska åka hem, någon kommer eller så är det något event. Den är helgen har Amanda o Bex bestämt sig för att ha en helt vanlig fest, så då måste man ju gå på det så klart.
Jag jobbar ju med Customer Service och det är många kunder som ringer in till oss och vill ha hjälp med nya lösenord in till Windows och diverse applikationer. Ibland failar det stenhårt när man ska hjälpa till o byta lösen, o man säger till kund "Skriver du rätt?" "Du är säker på att du inte har caps lock igång?" "Skriv lösenordet i användarnamnsrutan för o se om det är rätt tecken". En del kunder blir vansinniga för att det inte funkar ibland o de tycker ju att vi är dumma i huvudet o vi anser att kunderna är dumma i huvudet i vissa fall för att vi tycker att de gör fel.
I fredags fick jag känna på hur det är att vara på "andra sidan". Jag fick upp en ruta när jag skulle logga in i Windows att det var dags att byta lösenord för att det skulle gå ut om 9 dagar. Jag bytte lösenord, lite senare låste jag datorn och gick på möte. När jag kom tillbaka kunde jag verkligen inte logga in i datorn. O jag skrev det nya lösenordet, prövade även med det gamla. Ingenting ville fungera och jag startade om datorn, kom då till vårat krypteringssystem PGP och försökte logga in där. De gick inte alls med något lösenord. Fick ringa våran Helpdesk som sitter i Indien och tillslut fick jag ett nytt lösenord till PGPn, dock fungerade inte detta i Windows. Sen i fredags har min dator varit på diverse ställen och allt har prövats för att jag skulle kunna komma in i datorn utan att behöva malla om den. Ingenting funkade. Idag fick jag tillbaka den ominstallerad. Kul.
Med det vill jag säga att jag förstååår verkligen hur kunderna känner sig när de VET med all säkerhet att de gör rätt men ändå blir det fel. Så jag lovar att jag aldrig mer ska skälla på en kund eller prata illa om en kund som säger att den gör rätt men att det ändå blir fel, haha.
Nu är de dags o jobba lite igen. Vi hörs!
Hej Då! <3
<3
Personer kommer och går ständigt i ens liv, så är det. Jag vet dock med säkerhet att det jag o mina brudar har är något enastående. Så många år, o fler ska de bli..
o ni som inte är med på bilden vet att ni är ni iaf!
Before The Worst
It’s been a while since the two of us talked
About a week since the day that you walked
Knowing things would never be the same
With your empty heart and mine full of pain
So explain to me, how it came to this
Let’s take it back to the night we kissed
It was Dublin city on a Friday night
With vodkas and coke, I was Guinness all night
We were sitting with our backs against the world
Saying things that we thought but never heard
Who would have thought it would end up like this?
But everything we talked about is gone
And the only chance we have of moving on
Was trying to take it back before it all went wrong
Before the worst
Before we met
Before our hearts decided it’s time to love again
Before today
Before too long
Let’s try and take it back before it all went wrong
There was a time that we’d stay up all night
Best friends, yeah, talking til the daylight
Took the joys alongside the pain
With not much to lose but so much to gain
Are you hearing me? Cuz I don’t wanna miss
That you would drift on memory bliss
It was Grafton street, on a rainy night
I was down on one knee and you were mine for life
We were thinking we would never be apart
With your name tattooed across my heart
Who would have thought it would end up like this?
But everything we talked about is gone
And the only chance we have of moving on
Was trying to take it back before it all went wrong
Before the worst
Before we met
Before our hearts decided it’s time to love again
Before today
Before too long
Let’s try and take it back before it all went wrong
If these clouds don't clear
then we'll rise above it, we'll rise above it
heaven's gate is so near, come walk me through
just like we used to, just like we used to, yeaah
let's take it back before it all went wrong
Before the worst
Before we met
Before our hearts decided it’s time to love again
Before today
Before too long
You know that I'm tired and you know that I'm stressed
OJ, nio dagar sedan jag fyllde år. Tiden går så fort här. Även fast en dag kan vara hur seg som helst o man sitter o riktigt ser hur sakta sekundvisaren går runt på klockan, så går faktiskt veckorna på något vis ganska fort.
Jag hade en jättefin födelsedag. När jag kom till jobbet på morgonen hade mina fina kollegor blåst upp ballonger o lagt över hela min desk, presenter fick jag dessutom. Rebecca hade så klart bakat en jättefin cupcake åt mig o Amanda hade bakat en hel drös med negerbollar. Så fina o underbara är de, mina bästekollegor! Vart hur glad som helst. Hade verkligen inte förväntat mig någonting.
På kvällen var vi hemma o tog de lugnt o käkade thaimat.
Fredag eftermiddag fick jag sluta kl tre, då tog jag o Rasmus en taxi hem för att hämta våra färdigpackade väskor o bege oss till tågstationen. Det var nämligen dags för Rasmus födelsedagspresent till mig, som jag trodde var en helg i Cork. Visst åkte vi till Cork, men resan slutade inte där. När vi kom fram med tåget så möttes vi utav en man, bärandes på en skylt med Rasmus namn på. Han skulle köra oss till Ballycotton, som ligger en bit utanför Cork. Jag hade ingen aning om vart vi var på väg och det var jättespännande. Cirka fyrtio minuter senare kom vi fram till en jättemysig fiskeby, han hade fixat rum på ett jättefint hotell som ligger precis vid en klippa. Det var otroligt fint.
På lördagen hade vi fruktansvärt tur med vädret, solsken o blå himmel. Vi gick en promenad längs klipporna, busade med kor o solade.
På kvällen åt vi trerätters.
Det var en kanonhelg och jag är otroligt tacksam.
Har var en jobbig vecka på jobbet. Jag är trött på det, det är jag. För ett tag sen blev jag mailansvarig, har kanske inte nämnt det. På egen hand tar jag hand om all mailsupport, och det går bra så länge jag får göra just bara det, då tycker jag faktiskt nästan att det är kul. Den här veckan har det dock varit massor med samtal och vi är inte tillräckligt många för att täcka, så då måste jag sitta på linan också. Pallar inte!
Har fått någon typ av besvär med illamående o heartburn. Var på apoteket o fixade lite receptfria alternativ, dock så hjälper de knappt. Bara det inte är början till magsår.
Tänker på er där hemma! Massor!
Puss o Kramar
måndag
Sitter just nu på jobbet o har eftermiddagsbrejk. Har vart en relativt lugn måndag *peppar, peppar*. Känns skönt.
Helgen var bra! Vi skulle gått till The Academy o kollat in Calvin Harris i lördags men när vi kom dit var det säkerligen 200 m kö och folket såg ut att va max 18, så vi drog ist till The Kitchen. Var uppe till morgonen både fredag o lördag så det vart inte så mycket sömn.
Imorgon är det ingen vanlig dag för då är det Elins födelsedag! Känner mig som ett litet barn. Det var längesedan jag längtade efter att fylla år, haha. Jobb på dagen, o kvällen får vi se vad vi hittar på.
Hade hur gärna som helst velat åka hem till helgen, dels för o fira min födelsedag med nära o kära så klart, men även för att vår fina Neo ska döpas. Gick inga flyg varken på fredag, lörd eller sönd. Det är sådana saker som är tråkigt när man bor så långt bort, att man missar en del som man gärna hade velat vara med på. Tur de finns kameror osv så man kan kika på det i efterhand iaf!
PUSS O KRAM
not bad
Jag hatar när jag kommer in i sådana här perioder då jag inte skriver någonting över huvud taget, för bloggen skriver jag mest i för min egen skull. Jag älskar att kunna gå tillbaka i tiden o läsa om saker som har hänt o saker jag har haft för mig. Minnen.
Det händer mycket i mitt liv o jag har många tankar, o när det blir mycket för mig, lägger jag det oftast åt sidan.
Jag ska försöka ger er ett inlägg om vad som händer o sker.
Jag åkte till Dublin för snart ett år sedan, och jag lämnade min hemstad av många anledningar. Jag hade längtat sen dagen jag tog studenten efter att komma iväg någonstans, se världen och lära mig saker. I början av sommaren förra året var jag på en plats i livet då jag hade hamnat så långt ner på botten som man kunde komma. Det var då jag bestämde mig för att det var dags. Det är det bästa beslutet jag har tagit i mitt liv. Nu ett och ett halvt år senare, är jag starkare än någonsin. Jag har lärt mig otroligt mycket och jag har lärt känna mig själv mycket bättre.
När vi började det här året bestämde jag mig för att allt enbart skulle handla om mig. Delvis blev det inte så, och det är verkligen ingenting jag önskar ogjort. Dock vet jag att tiden inte var rätt och det är orsaken till att det har blivit som det har blivit.
Idag står jag med känslan av att någon måste förändras. Jag har olika öppningar att välja emellan och jag har en otroligt stor beslutsångest.
Man har olika chanser i livet och olika vägar att gå och med rädslan av att välja fel så blir det svårt. Vad har de olika vägarna för konsekvenser och hur vet man vad man innerst inne vill mest?
Jag försöker att bara flyga med vinden och se vart det tar mig. En dag i taget.
Förövrigt mår jag bra.
Flogging Molly
Usch fy fan! Idag mår man inte helt 100! Sitter på jobbet o har en sån riktigt bakiskänsla.. fryser, svettas, ögonlocken åker ihop, äcklig smak i munnen (trots att jag bortstat tänderna o ätit mat), o fruktansvärt jävla cptrött.
Fast.. LÄTT VÄRT DET! Flogging Molly var sjukt bra! Olympia teatern är så himla mysig också. Ganska litet vilket gjorde att de blev en skön stämning o man kom väldigt nära.
Jag, Rasmus, Martin, Emma, Hannes, Nikolai
Dock är de ju som sagt full rulle denna veckan så ikväll är det bara till att gå påt igen! Hem o sova en snabbis efter jobbet bara, sen blir det Woolshed!
Nu ska jag gå o köpa mig en redbull o hålla tummarna för att jag inte somnar på desken under dagen.
Puss o Kram
Dock är de ju som sagt full rulle denna veckan så ikväll är det bara till att gå påt igen! Hem o sova en snabbis efter jobbet bara, sen blir det Woolshed!
Nu ska jag gå o köpa mig en redbull o hålla tummarna för att jag inte somnar på desken under dagen.
Puss o Kram
sweet
Har precis kommit hem från vår allas IKEA. Tog en sväng dit efter jobbet för handla lite mat o givetvis kräftor! Mums! Vilken tur vi har att man kan fly Irland till Sverige på bara några minuter ibland. Nu hade de dock plockat bort Malaco-godiset o Marabouchokladen, ost o lite annat så de verkar som att de enbart ska sälja IKEAS egna märke, fast de funkar ju de med. Köttbullar, mos o lingonberryjam blev de så klart till kvällsmat! Gött!
Har förövrigt börjat tänka på maten. Haha nu var jag ju på IKEA så då var jag ju tvungen att äta standardmåltiden, fast annars så försöker jag hålla mig ifrån kolhydraterna, vilket innebär ingen potatis o pasta m.m. Svårt är det, fast jag försöker verkligen. 13 kg har jag gått upp på de här året som jag har bott i Irland!!! Är det ett tecken på att de har fruktansvärt dålig kost här? Friterat, friterat o friterat, haha. Nej nu får de va slut på det!¨
Annars är det en fullspäckad vecka! Imorgon ska vi på Flogging Molly!! Wiee. Det ska bli fruktansvärt kul! På torsdag är det Ottos leavingpint, sista Woolshedtorsdagen med Otto! Min sopkompis! Mindre kul o fira. På lördag är det Emmas födelsedagskalas, så då blir de pangutgång! Magnus kommer också över till Dublin på torsdag o stannar till söndag, så då blir de party med honom också, kul, kul!
Jaa vad ska man säga annars? Solen har börjat gå upp senare på morgonen, o höstkylan börjar sakta med säkert komma, så snart är vi där. Vi välkommnar dig med hatkärlek kära höst.
Schodiliwoaap
soft
God dag! Vaknade första gången vid halv nio idag, men var inte alls sugen på att gå upp då. När de är helg tycker jag att man ska ligga kvar i sängen tills man känner sig ordentligt utvilad! Ligger faktiskt fortfarande kvar här, fast jag har vart vaken ett par timmar. Är inte sugen på att gå ut i det gråa tråkiga vädret. Funderar på att stanna inne hela dagen o kanske ge sig på en utgång ikväll, de var faktiskt ett bra tag sen.
I förrgår fick jag för mig att färga håret, så nu är jag sådär vit igen, trivs ju så himla bra i det. Det känns som mig själv.
Flogging Molly
Idag har vi köpt biljetter till Flogging Molly! Wiiieee :D
matkoma
Sitter på jobbet, har precis ätit fyra tuggor på en bagel o hamnade i världens matkoma. Önskar jag kunde fälla ner ryggstödet o rulla under desken o sova en liten stund.
Igår var jag o Rasmus på bio för första gången på typ tre månader kanske. Dåligt av oss att inte ha utnyttjat våra unlimited cards. Får bli en jävla massa bio för o komma ikapp! Igår såg vi iaf Super 8. Hade förväntat mig något helt annat men blev positivt överaskad. Den var sevärd, helt klart.
Är faktiskt lite shoppingsugen. Inte handlat något på hur länge som helst känns det som. Lön idag o allt, så suget är lite större än vanligt. Fast de var ju de där med att spara pengar. Ska verkligen försöka hålla mig. Spara, spara, spara! De kan va bra o ha i framtiden.
Ikväll blir de lugna pucks. Sooftish
Vi ses o höres. Puss o Kram
Idag är det förresten Carolinas födelsedag. Grattis! <3
hopelessly
Har trott att de är fredag idag hela dagen, hur kul är det då? Nej idag är tamejfan ingen bra dag, de ska ni veta! Jobbet har väl vart okej på sitt sätt men de är allt annat. Fy fabian! Jag vill vala fyla ål.
diiisk
Det blev en helt o hållet lugn helg. Skönt var det! Hade vart kul att gå ut o träffa folk men har verkligen vart helt död det senaste så då var det skönt att bara va. Kollat massa film o bara slappat. Vi hade samlat på oss disk under tre veckor, som bara blivit stående då det var min tur att ta hand om den. Jag tycker ju sånt är så fruktansvärt tråkigt o brukar oftast då bara skjuta det framför mig. Jag fick iaf den briljanta idéen att diska upp det i badkaret, då det inte fick plats i diskhon. Rasmus garvade o tyckte jag var dum i huvudet. Jag säger, smartaste idén ever!
